vad som egentligen hände
Introduktion till teoretisk fysik. Jag stövlar glatt in i klassrummet, en av alla hoppfulla aspirerande fysiker som ser fram emot att lära mig allt om differentialgeometri, symmetrier och tensorberäkningar. Jag förnimmar direkt att stämningen förändras i klassrummet i och med min ankomst. Kanske för att jag är en av två tjejer i en grupp på nästan 30 individer. Två killar längst bak tittar roat på mig och viskar mellanstadiet style. Jag noterar det, försöker att inte bry mig. Ställer en fråga på halvtaskig franska och läraren svarar, dock först efter att en kille har fått förklara vad jag frågade, jag hade visst lite problem med uttalet. Lektionsledaren är förvisso inte den mest trevliga men jag noterar hur min fråga ignoreras medan killen längst bak får ställa sin, vilken intresserat diskuteras. Att killen som jag avbryter en gång för att få ett otydligt skrivet ord förklarat för mig tittar på mig som att jag är dum i huvudet och säger "j'ai pas compris" (~jag förstår inte vad du säger) gör inte situationen lättare. Tydligen är jag ett exotiskt och oönskat inslag på denna lektion. På rasten kommer två killar fram och pratar med mig, en frågar var jag kommer ifrån och ger mig sedan en lapp med sitt telefonnummer, hör av dig om du vill hitta på något, du som är ny i stan! Och jag stelnar till ännu mer, det är uppenbart vad han menar. Anklagar mig själv Jag skulle inte ha gått hit i högklackat och med smink, ingen tar mig på allvar, jag ses bara som ett objekt. Skulle inte ha skrattat artigt åt hans skämt, det tog han givetvis som ett "ja" utan att han ens ställt frågan. Skulle ha vänt mig bort, dragit luvan tätare kring huvudet, markerat lite bättre. Skulle inte ha börjat plugga fysik om jag inte var beredd att ständigt vara ett svart får. Jag får faktiskt skylla mig själv. Förresten förstår jag inte varför måste byta index när man kvadrerar en skalärprodukt i Einsteins summakonvention, aaah, jag är dum i huvudet, alla fattar utom jag. Läraren törs jag inte fråga efter mina tidigare misstag så jag vänder mig till killen som gav mig sitt nummer, han ler och säger att jag pratar så gullig franska, att jag är snygg, vill jag hitta på något annat än att plugga?
Introduktion till teoretisk fysik. Jag stövlar glatt in i klassrummet, en av alla hoppfulla aspirerande fysiker som ser fram emot att lära mig allt om differentialgeometri, symmetrier och tensorberäkningar. Ställer en fråga på halvtaskig franska och läraren svarar. Lektionsledaren är förvisso inte den mest trevliga men han dumförklarar två av killarna, en för att han ställde en fråga vars svar är alldeles för uppenbart, en för att han ägnade uppmärksamhet åt sin mobiltelefon. Att killen som jag avbryter en gång för att få ett otydligt skrivet ord förklarat för mig tittar på mig som att jag är dum i huvudet och säger "j'ai pas compris" gör inget, det finns ju folk som är mindre tillmötesgående överallt, i alla länder, alla städer, alla klassrum. På rasten kommer två killar fram och pratar med mig, en frågar var jag kommer ifrån och ger mig sedan en lapp med sitt telefonnummer, hör av dig om du vill hitta på något, du som är ny i stan! Så omtänksamt av honom att ha förståelse för min situation, nya bekantskaper är alltid trevligt! Jag är glad att jag började plugga fysik. Alla matematiska samband är så vackra, min gradvis ökande förståelse för universums oändligt komplexa uppbyggnad ger mig någon slags djup tillfredsställelse. Jag märker hur jag med lätthet tar till mig de teoretiska resonemangen och jag är övertygad om att det är det här jag vill hålla på med.